Vad är GIWA?

GIWA betyder Global International Waters Assessment (Globala utvärderingen av internationella vatten). Förkortningen står således inte för en organisation, utan för ett program, en verksamhet.

Till vardags används GIWA emellertid både som namn på verksamheten och som en sorts organisationsbeteckning. Formellt sett bör man emellertid skilja mellan GIWA som det övergripande programmet, det som skall åstadkommas, och GIWA som en del av begrepp som GIWA-sekretariatet, GIWA-nätverket, GIWA-arbetet o.s.v.

Varför innehåller namnet både "global" och "international"? I det här sammanhanget står "global" för den globala täckningen - 66 vattenområden över hela världen - medan "international" är en del av begreppet "International Waters", som är ett av de fyra GEF-områdena. "International" innebär gränsöverskridande vatten, alltså havs- eller sötvattensområden som delas av två eller flera länder. Det kan handla om floder, havsområden, sjöar och grundvattenflöden som är delade av exempelvis administrativa gränser.

På vilket sätt är GIWA ett FN-program?

GIWA leds av FN:s miljöprogram (UN Environment Programme, UNEP) och finansieras till ungefär hälften av den Globala Miljöfonden, GEF, som i sin tur är gemensam för UNEP, FN:s utvecklingsprogram UNDP och Världsbanken.

Med "leds av UNEP" menas att GIWA är en verksamhet knuten till UNEP:s avdelning för miljöutvärderingar (Environmental Assessment and Early Warning). Chefen för denna UNEP-avdelning är också ordförande för GIWA:s styrelse (Steering Group).

1991 skapades GEF för att ge miljöbistånd och villkorade bidrag till utvecklingsländer och till östeuropeiska länder som håller på att övergå från planekonomi till marknadsekonomi. Det övergripande syftet är att GEF, genom att brygga över med särskilda pengar till åtgärder som inbegriper miljöhänsyn, skall verka för att förbättra den globala miljön. Med hjälp av GEF-stödet skall länderna lätta kunna genomföra särskilt de åtgärder som krävs för att uppfylla åtagandena inom ramen för tre globala miljöavtal: klimatkonventionen, konventionen om biologisk mångfald, samt konventionen om skydd av ozonskiktet (Wienkonventionen och Montrealprotokollet). Globala utvärderingar, motsvarande den som nu skall göras förinternationella vatten, har redan gjorts till stöd för GEF vid beslut om projektfinansiering inom dessa tre områden.

GEF ger också stöd till åtgärder inom ett fjärde stort område av global miljöbetydelse: internationella (gränsöverskridande) vatten. Till skillnad från de andra tre områdena finns emellertid ingen internationell konvention om vatten. Det har medfört att det för GEF-området "internationella vatten" är betydligt svårare att hitta väldefinierade projekt och geografiska områden där GEF-stödet bör sättas in. GIWA har skapats för att världssamfundet skall fÔ fram det underlag som hittills har saknats för beslut om GEF-vattenprojekt.

GEF startade som ett pilotprojekt, men efter viss rekonstruktion bestämdes 1994 att verksamheten skulle fortsätta. Till dags dato har GEF finansierat mer än 500 projekt i 120 länder. 165 länder utgör GEF:s beslutande församling (GEF Assembly), medan GEF:s verkställande råd (Governing Council) består av 16 representanter för utvecklingsländer, 14 representanter för industrialiserade länder, samt två länder i ekonomisk omställning. Alla beslut om projektstöd fattas av rådet.

Det åligger UNEP, UNDP och Världsbanken att GEF-projekten genomförs som beslutat. UNDP har främst tekniskt bistånd och program för kunskapsuppbyggnad som sin uppgift. Därtill kommer uppgiften att sköta GEF:s Small Grants Programme, som syftar till att möjliggör förideella organisationer att delta i GEF-arbetet. UNEP:s roll är att leda miljöarbetet på regional och global nivå inom GEF-finansierade projekt, liksom att fungera som katalysator för vetenskapliga och tekniska analyser. UNEP administrerar och understödjer också GEF:s vetenskapliga och tekniska råd (Scientific and Technical Advisory Panel). Världsbanken har som uppgift att utveckla och genomdriva investeringsprojekt, liksom att försöka fåfram mer pengar till sådana projekt från den privata sektorn. Dessutom förvaltar Världsbanken GEF:s pengar i en fond (Trust Fund).

Vad skall åstadkommas inom GIWA?

Konkret uttryckt: GIWA-arbetet skall om fyra år leda fram till en mycket omfattande rapport - en integrerad, strategisk global utvärdering av internationella vattenområden. Den skall ytterst ligga till grund för framtida beslut om GEF-finansiering av projekt inom området "International Waters", och innehålla olika komponenter:

-- En global utvärdering, byggd på storregionala och områdesvisa utvärderingar, av vattenproblem och miljötillstånd: Hur ser det ut i dag i de 66 olika vattenområden i världen (havsområden, sötvattensområden, grundvattendepåer) som ingår i GIWA?

-- En global utvärdering, byggd på storregionala och områdesvisa utvärderingar, av orsakerna till dessa vattenmiljö- och resursproblem: Vilka samhälleliga verksamheter är det i de olika områdena som tillsammans leder till att det blir miljöproblem och icke-uthållig användning av vattenresurserna? Vilka är grundorsakerna (societal root causes), hur ser orsaks-verkan-kedjorna ut? Inledningsvis har 23 socioekonomiskt betingade vattenmiljöproblem definierats, men de faktiska förhållandena i varje område kommer givetvis att avgöra vilka problem som är mest relevanta just där.

-- Ett globalt "vattenscenario". Detta scenario skall byggas på storregionala och områdesvisa scenarier om vad som kan förväntas inträffa om man vidtar eller inte vidtar olika åtgärder för att angripa problemen.

-- Förslag och rekommendationer till beslutsfattare. GIWA skall områdesvis, stor-regionalt och globalt innehÔlla konkreta förslag till vilka åtgärder som bör vidtas för att på mest kostnadseffektiva sätt komma till rätta med problemen i internationella vattenområden och därmed förbättra den globala miljön. Denna globala vattenutvärdering skall göras med utgångspunkt från vattenkvalitet, tillgången på vatten, vatten som livsmiljö och vattenområdenas resurser, hur vi i olika samhällen och delar av världen använder våra vattentillgångar, varför olika typer av problem uppstår i olika vattenområden, samt vilken framtida utveckling man kan förutse och hur utvecklingen skall kunna styras.

Vad skiljer GIWA från andra internationella vatteninitiativ?

Att samtliga delar av utvärderingen, inklusive scenarierna och rekommendationerna, görs i ett globalt perspektiv samtidigt som de bygger på mer detaljerade utvärderingar som sammanställs storregionalt och områdesvis.

Det är också unikt att man tar ett helhetsgrepp på internationella vatten i betydelsen gränsöverskridande havsområden + sötvattensområden + grundvattenområden. Arbetet inom GIWA bygger på att man i global skala tänker på vatten som en resurs inom hela avrinningsområden (från källor till havsområden), som i sin tur delas av flera länder.

Att analysera orsak-verkan-kedjor blir en viktig del av GIWA och ett angreppssätt som skiljer GIWA från andra kartläggningar av vattenmiljöproblem. Genom GIWA skall kunskapen öka om var i ett samhälle eller en samhällsstruktur de problem som man förr eller senare upptäcker i form av miljöproblem i vattenområden egentligen skapas (och kan motverkas).

GIWA är annorlunda än många andra vatteninitiativ även i den bemärkelsen att denna utvärdering skall leda fram till så konkreta resultat att ett globalt finansieringsinstitut, GEF, skall kunna fatta beslut om riktlinjer för projektfinansiering på basis av GIWA. En viktig utgångspunkt i GIWA-arbetet är att inte börja om från början, utan att i hög grad använda sig av den stora mängd fakta och data som redan finns om internationella vatten. GIWA skall bygga på tidigare genomförda vattenprogram, ha ett mycket nära samarbete med de organisationer som redan arbetar med vattenfrågor, sammanställa befintliga data och utnyttja all den vattenkompetens som finns runt om i världen.

Handlar det bara om hav?

Nej. En majoritet av de 66 områdena är visserligen havsområden (kustområden och öppet hav), men varje havsområde har ett avrinningsområde på land. Det är avrinningsområdestänkandet som kommer att styra arbetet. Kopplingen mellan sötvattensområden och grundvattendepåer, liksom mellan sötvattenssystem och fortsättningen ut i kust- och havsområden, är avgörande.

Vem betalar för GIWA?

GIWA har för närvarande en budget på ca 105 miljoner kronor (ca 13 miljoner USD). GEF står för ungefär hälften av dessa pengar, medan övriga anslag kommer från UNEP, Sida, den finska biståndsmyndigheten (Finnish Department for International Development Co-operation) och den amerikanska myndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA, med uppgifter som tillsammans motsvarar delar av vad SMHI, Fiskeriverket och Naturvårdsverket gör i Sverige). Därtill kommer naturligtvis det stöd i form av personal, lokaler och utrustning som GIWA får av Kalmar kommun och Kalmar högskola. Tre av tjänsterna på samordningskontoret ingår i den GEF-finansierade delen av GIWA.

När skall GIWA vara klar?

GIWA är ett fyraårsprogram. Hela utvärderingen skall vara klar till sommaren 2003.

Vem gör vad? När kommer de första resultaten?

Det första stora steget är att etablera ett globalt nätverk av samverkande institutioner och geografiska och tematiska arbetsgrupper. GIWA-arbetet leds övergripande av styrelsen - GIWA Steering Group. Det praktiska arbetet leds av den grupp specialister - GIWA Core Team - som finns på samordningskontoret i Kalmar. Sammanställningen av data och fakta till de områdesvisa och storregionala utvärderingar görs i samordning och samarbete mellan olika institutioner och experter i områdena. Detta arbete kommer i varje område att ledas av en samordnare (Subregional Focal Point). De områdesvisa samordnarna skall i sin tur arbeta tillsammans i storregionala arbetsgrupper (Megaregional Task Teams). Till sin hjälp kommer man sannolikt att ha ett antal expertgrupper, som är specialiserade på olika miljöproblem (Thematic Task Teams).

Nästa stora steg är att utarbeta ett slutgiltigt s.k. utvärderingsprotokoll (GIWA Assessment Protocol). Detta protokoll skall fungera som ett verktyg, en överenskommen metodik, för att göra analyser av problem och problemorsaker (orsak-verkan-kedjorna) i de 66 områdena.

När GIWA-protokollet är klart skall metodiken prövas i två områden, varav ett blir Östersjön. Dessa utvärderingar beräknas vara klara i februari 2000. Samtliga 66 utvärderingar på områdesnivå skall enligt planerna vara klara senast i mars 2001.

På grundval av dessa områdesvisa och storregionala utvärderingar och fakta-sammanställningar kommer sedan GIWA-arbetet att gå in i nästa skede: analyser, scenarier och slutsatser som leder fram till rekommendationer och förslag.

Är GIWA en öppen verksamhet som vem som helst kan följa?

Det står mycket klart i programdokumentet för GIWA att utvärderingen inte skall bli någon skrivbordsprodukt. Resultaten skall vara tillgängliga och kunna användas i utbildning, information och praktiskt arbete.

Ett uttalat syfte med GIWA:s webbplats är att göra det möjligt för den som är intresserad att följa arbetet inom GIWA. Så snart de områdesvisa samordnarna och medlemmarna i arbetsgrupperna är utsedda kommer man att finna kontaktinformation på webbplatsen. Information om de 66 områdena kommer successivt att finnas tillgänglig, liksom grundläggande information om de olika miljöproblemen som behandlas i GIWA-utvärderingarna. Också GIWA:s metadatabas kommer att vara fritt tillgänglig.

Alla områdesvisa och regionala utvärderingar kommer efter hand att publiceras och göras tillgängliga nationellt, regionalt, storregionalt och globalt, Man kommer att lägga stor vikt vid att presentera resultaten på ett populärvetenskapligt och begripligt sätt. GIWA-arbetet skall också samordnas med olika utbildnings- och informationsinitiativ, inklusive det s.k. UNDP-IW Learn-projektet.

Alla som vill följa GIWA-arbetet har emellertid inte tillgång till en Internet-uppkoppling. Många kommer även av andra skäl att ha svårt att fortlöpande följa den information som finns på GIWA:s webbplats. Därför kommer rapporter och analyser också i möjligaste mån att publiceras dels som trycksaker, dels på CD-ROM. Ett nyhetsbrev kommer att publiceras och spridas per fax och i elektronisk form.

Varför lägger FN ett globalt vattenprogram vid lilla Kalmar högskola i Sverige?

Förespråkare för att knyta GIWA till Kalmar fanns redan tidigt inom Forskarskolan för naturhushållning och Agenda 21. När UNEP och GEF gjorde en internationell intresseförfrågan om placering av GIWA:s samordningskontor kom ett konkret erbjudande från Kalmar kommun om bidrag till GIWA-arbetet i form av sekretariatsresurser i Kalmar. Detta accepterades av UNEP och GEF. Placeringen på Kalmarsundslaboratoriet gav sig själv, eftersom högskolan här har sitt centrum för vattenanknuten forskning och nu flyttar Forskarskolan NRM&21 dit.

Hur får man fortlöpande information om GIWA-arbetet?

• Webbplatsen: www.giwa.net
• GIWA Newsletter
• Direkta kontakter med dem som producerar de områdesvisa och storregionala utvärderingarna (Subregional Focal Points, och Megaregional Task Teams).
• Kontakter med samordningskontoret i Kalmar